Bra att veta om kantprofiler och uppvikta kanter på en rostfri diskbänk

En rostfri måttbeställd diskbänk eller bänkskiva från Neonela Kitchen kan förses med en mängd olika kanter. Eftersom vi erbjuder bänkar från fem olika tillverkare, som alla har olika möjligheter, erbjuder vi branschens absolut bredaste sortiment av kanter på rostfria diskbänkar och bänkskivor.

Det första du måste välja vilken kantprofil bänken skall ha. Du kan välja mellan rak kant eller en så kallad droppkant. Droppkant är en låg upphöjning i kanten av bänken som i sin tur kan utformas på flera olika sätt. Nästa val är om du vill ha en uppvikt kant. Uppvikta kanter kallas kanter som är mellan 30 och 100 mm höga. Det är riktigt praktiskt i många sammanhang.

Du hittar vilka kantprofiler och uppvikta kanter som finns till respektive serie i Sortiments-och köpguide och i Sortimentsöversikt i PDF format du kan ladda ner.

Den raka kanten utformas på samma sätt hos alla tillverkare. Dock är rundningsradien lite mindre på Stala Seven diskbänkar då de har en något tunnare plåt.

Klassisk droppkant är en förhöjd kant runt om bänkskivan. Höjd och utformning skiljer mellan tillverkarna.

Exempel på höjd och utformning av klassisk droppkant

Den moderna droppkanten har en mer sluttande profil och nästa samma höjd, ca 3 mm, hos alla tillverkare. Du kan få den moderna droppkanten med olika bredd i vissa serier. Ska du ha kakel ovanför bänken välj gärna en bredare kant i bakkant speciellt anpassad för kakling.

Förr i tiden, för mycket länge sedan på 60- och 70-talet, hade de flesta rostfria diskbänkar en droppkant. Idag görs väldigt många rostfria diskbänkar utan droppkant. Bänkar i trä, sten och komposit görs inte med droppkant. Man måste slabba rejält mycket eller få hjälp av barnen för att vattnet ska rinna ner på fronterna. Är blandaren korrekt installerad ska den inte heller gå att vrida så att vattenstrålen missar disklådan och träffar bänken.

Att göra en droppkant är inte så enkelt. För att bocka en plåt måste man komma åt att sätta den i pressen. Det vanliga är att göra droppkanten på en sida i taget antingen med ett speciellt pressverktyg eller genom att forma den mellan två valsar. Oavsett metod måste sedan inner- och ytterhörn samt överkanten på droppkanten svetsas, slipas och poleras.

På exempelvis Stala Seven diskbänkar formas droppkanten i hörnet i ett svep genom att låta valsarna svänga 90 grader i hörnet. De behöver bara sedan svetsa, slipa och polera ytterhörnet och inte det rundade innerhörnet. Fördelen är att det är en betydligt snabbare, enklare och billigare metod. Nackdelen är att droppkanten inte kan göras så hög.

Uppvikt kant är en extra hög kant, högre än en droppkant. På alla våra bänkar utom Stala Seven görs den i ett stycke med bänken. Du kan få en uppvikt kant på bakkant av bänkskivan i nästan alla serier och på några serier även på gavlarna.

Den görs normalt mellan 30 och 100 mm hög. Undantaget är diskbänkar i Kategori-A som har fast mått och endast på bakkant av bänken. Den uppvikta kanten på Purus Basic och Stala Design är 50 mm och på Decosteel Decolight bänkar 60 mm utöver bänkens tjocklek.

Den uppvikta kanten på bänkar i Kategori-B finns i olika tjocklekar beroende på serie. Normalt är den 17 mm men går i några serier att anpassa till exempelvis andra bänkskivor, kakling eller extra tjock för förvaring av exempelvis burkar. Förutsättningen är att bänkskivan är extra djup i sig. Det går att få den uppvikta kanten som en plåt som bara bockas upp i överkant och därför blir lika tjock som plåten. Överkanten viks eller så kan vi låta slipa den så att den inte är så vass.

Några av serierna ger möjlighet att utforma den uppvikta kanten lite olika beroende på omgivning och syfte. Exempelvis är tätsvetsad baksida eller avrundad kant är bägge möjliga att göra, även samtidigt.

Baksidan på den uppvikta kanten är inte så snygg. Går det att se baksidan på den uppvikta kanten genom ett fönster kan vi låta punktsvetsa fast en plåt på den sträcka som är synlig från utsidan. Vi kan även låta tätsvetsa baksidan av den uppvikta kanten. Vad som går att göra beror på serie. Ett alternativ som några kunder gjort är att fylla ut baksidan av den uppvikta kanten med en vit list. En enkel och kostnadseffektiv lösning.

Är en uppvikt kant mot ett högskåp måste man ta hänsyn till en liten men viktig detalj. Skåpet är inte lika djupt som själva diskbänken utan oftast lite grundare. Den uppvikta kanten på bänkens gavel ska då sluta något tidigare och inte vara jäms med bänkens framkant utan anpassas till skåpets djup. Det bidrar till att den rostfria köksbänken verkligen blir helt perfekt. Görs det inte rätt, så inte bara ser det konstigt ut, det kan bli ett hörn man irriterar sig på. Lösningen, som kallas "indragen uppvikt kant", går att göra i rostfria diskbänkar i Kategori-B.

Väljer man en droppkant ihop med en indragen uppvikt kant kan även droppkantens utformning och mått behöva anpassas. Inte så enkelt att räkna ut själv men vi gör det åt dig så att det blir korrekt. Se Kundreferens 68 med en indragen uppvikt kant.

Vi rekommenderar att ha en uppvikt kant om man har en kakelvägg bakom bänken. En kakelfog som möter en bänkskiva är inte optimalt. När man torkar av bänken kommer man undantagslöst åt fogen som samlar på sig smuts och förändrar färg med tiden. Vill man ha kakel mot bänkskivan så bör skarven mellan bänkskivan och den sista kakelraden vara fylld med silikon, inte fogmassa. Även om man har silikon i den horisontala fogen mellan kakel och bänkskiva så kommer nederdelen av de vertikala fogarna missfärgas med tiden.

En uppvikt kant gör att fogen kommer en bit upp på väggen så man kan torka av hela bänkskivan utan att skada väggen.

Ibland har man kakel som är svåra att torka av. Då är en uppvikt kant räddningen. Det finns en hel del att ta hänsyn till när man utformar den uppvikta kanten så att den passar att kakla mot så fråga alltid oss.

En vanlig fråga vi får är om man ska kakla först eller efter att bänken är på plats. Om bänken skjuts in mot väggen och ligger helt framför kaklet då kan man kakla först om man är mycket säker på att kaklet sitter absolut helt rakt och i våg. Bara någon enstaka millimeter i skillnad mellan höger och vänster sida kommer att synas. Det är ingen metod vi rekommenderar. Utrymmet mellan den rostfria bänkskivan och kakelväggen blir ojämnare och svårare att fylla med silikon än om man kaklar efteråt.

Kaklar man efter att den rostfria bänken är på plats blir den nedersta raden automatiskt parallell med den uppvikta kanten.

Lämna ca 3-4 mm mellan diskbänkens uppvikta kant och kaklet och fyll skarven med silikon, inte fogmassa. På så sätt kan du dra ut bänkskivan om du behöver byta den och du kan lättare torka av den uppvikta kantens ovansida.

Den snyggaste lösningen innebär att vi anpassar den uppvikta bakkantens höjd och även tjocklek efter kaklets höjd och tjocklek. Det är extra viktigt om kaklet fortsätter bortom den uppvikta kanten. Den uppvikta kanten kommer att se naturligt och snyggt infälld ut i kakelväggen. En riktigt snygg och egentligen ingen komplicerad lösning bara man räknar rätt, och inte bara på kaklets mått, utan även på fogens mått.

Oavsett hur du gör med kaklingen tänk på att kakelfogmassa är aggressiv och inte bara kan irritera din hud, den kan skada bänkens yta. Det kan bli fläckar som inte går att få bort.

Ta bort så lite som möjligt av skyddsplasten om den är kvar på plåten. Annars måste du täcka bänkskivan när du kaklar. Skulle det ändå hamna lite kakelfog på den rostfri ytan torka bort den genast. När kakelfogmassan är borta skölj med rent vatten och eftertorka med en ren handduk.

På några av våra kundreferenser kan man se att kunderna kaklat först och därefter satte upp diskbänken framför den kaklade väggen. Det är nästan alltid bilder från våra tyska kunder. I Tyskland är det vanligt att man tar med sig köket, inklusive diskbänk, när man flyttar. Därför kaklar man först och då ofta hela väggen.

Det finns en lösning på problemen som tunna kanter kan skapa. Två av våra serier går att få med en kant som är tunn samtidigt som resten av bänken är tjockare. Till rostfria diskbänkar och bänkskivor ur serierna Purus Original och Decosteel Design serien kan du välja en s.k. svävande kant.

Skillnaden mellan vad man kallar uppvikt kant och stänkskydd är höjden. Stänkskydd är högre, över 100 mm, och kan göras olika sätt. Det billigaste är att man gör en separat stålskiva som limmas mot en absolut helt jämn och rak vägg. Läs mer i Bra att veta: Stänkskydd

Du bör beställa stänkskyddet samtidigt som diskbänken så att de kan transporteras ihop. Annars riskerar stänkskyddet att blir orimligt dyrt. Dessutom är man säker på att bänkens och stänkskyddets ytor stämmer helt överens. Kommer man på senare att man vill ha en skiva är det oftare billigare att anlita en lokal plåtslagare som kan tillverka och köra hem skivan åt dig.

Är väggen bra men du inte vill ha en skarv mellan bänken och stänkskyddet går det att lösa. Stänkskyddet görs som en uppvikning av bänkskivan men utan att kanterna bockas eller viks. En dyrare lösning både att tillverka och frakta men skarven blir absolut tät.

Är inte väggen perfekt jämn kan stänkskyddet bockas och svetsas i alla hörn varefter det underlimmas. Dyrare, men mycket snyggt. Antingen är stänkskyddet integrerat med bänkskivan eller levereras löst och skarven fylls med silikon.

Hur högt stänkskyddet går att göra varierar vilken av serierna Stala Free, KEK Kitchen-Tec, Decosteel Design och Purus Original du väljer. Sidorna är då inte bara svetsade utan även täckta med en plåtremsa och tätsvetsade.